om mig

svensk kvinna som har bott på nya zeeland sedan 2015. jag brinner för att vandra, fotografera och har nyligen börjat rida!

senaste inläggen

arkiv

kategorier

  • Corona och plugga

    De senaste dagarna har inte varit dem lättaste. I måndags började jag känna mig lite sisådär – snuvig, trött. Jösses tänkte jag, nu är det min tur att bli sjuk med Corona. Jag tog ett Corona test som visade sig vara negativt men jag kände att jag ändå borde vara hemma på tisdagen, utifall att. Det visade sig att det var ett bra besult för jag blev sämre. Jag hade en sån otrolig huvudvärk igår och jag kunde inte ens dricka. Jag hade så ont i halsen! Jag minns inte ens senaste jag hade en så öm hals. Tack och lov var det inte Corona utan en “vanlig” förkylning. I Nya Zeeland, om någon i hushållet testar posivit för Corona, måste hela hushållet isolera sig i  7 dagar, eller tills man inte testar positivt längre. Så det kändes bra att inte hushållet behövde stanna hemma bara för att jag inte mådde bra. Idag mår jag dock kanon bra! Så det verkar som om det värsta är över! 

    Annars då? Jag har börjat plugga – Payroll Management Diploma heter programmet. Programmet innehåller 6 kurser och jag har ett år på mig att göra kurserna. Det känns “kul” att plugga, lära mig något. Jag har ingen utbildning från universitetet, jag valde att resa istället och oops, fastnade i Nya Zeeland. Så nu, 7 år senare i Nya Zeeland betsämde jag mig för att plugga igen. Vi får se hur det går. Förhoppningsvis möjlighet till bättre lön.

    arkivbild från 2014, en 20 årig Emma

    No comments on Corona och plugga

  • Bla bla

    God morgon från Nya Zeeland. Klockan är nio på morgonen och jag sitter och smuttar på en kopp kaffe. Mornarna börjar bli väldigt kyliga men dagarna är fortfarande ganska varma. Vi har mellan 15 och 20 grader på dagarna och temperaturen går ner till 5 till 10 grader på kvällarna. Så hösten har verkligen kommit. Jag tycker att det är ganska skönt om jag ska vara ärlig. Jag älskar när säsongerna ändras, speciellt från sommar till höst. Den här senaste sommaren var så otroligt varm, usch. Jag har märkt att jag definitivt föredrar sommartemperaturer mellan 20 och 25 grader. Varmare än så blir det bara jobbigt.

    vi åkte till wainui coast på stubbys födelsedag (den 25 april). han fyllde 12 år, vår gamla gubbe

     hundarna tog sig frihet och ligga på vår säng

    stubby och vår kompis hund Kaiser

    No comments on Bla bla

  • Här mår jag bra och nu har det gått ett år …

    …. sedan vi köpte vår husbil! Husbilen är fortfarande inte riktigt klar. Vi måste fortfarande installera vattendunkar så vi har vatten. Det skulle vara så najs att kunna använda rinnande och varmt vatten när man fixar disken osv. Men snart så! 

    Men vi har använt husbilen relativt flitigt. Liam hade en hel del event att gå på i mars så då tog han med sig husbilen och kunde lätt ta sig “hem” när det var dags att gå och lägga sig. Han tyckte att det var perfekt, så det är ju skönt att veta att än så länge ångrar vi inte köpet. 

    Nu i helgen var vi faktiskt och campade med några vänner. Vi har varit på den campinplatsen flera gånger förut och vi kände att det var dags att ge sig ut innan vintern slår till. Vädret skulle vara bra (och det var det) så vi tog chansen och körde dit. Campingplatsen (Putangirua Pinnacles Campsite) ligger ungefär en och en halvtimmes bilresa från Wellington. Det finns en hel del vandringsleder vid campingplatsen och inte långt därifrån kan man se nordöns största sälkoloni! Vi åkte dit på söndagen och det fanns hur många sälbebisar som helst. Det var så mysigt! 

    No comments on Här mår jag bra och nu har det gått ett år …

  • Mars kom och gick

    Det känns som om varje gång jag sätter mig här för att skriva säger jag “tiden går så fort!”. Men det är ju sant. Tiden går så otroligt fort att man blir rädd. Jag är nu 28 år men det känns som om det bara var igår jag var 22 och hade så mycket energi, motivering och bara var så taggad på allt. Nu funderar man ofta vad man vill göra, vart man är på väg och hur man ska gå tillväga. 

    Annars då? Mars visade sig vara en fullpackad månad med aktiviteter. Jag och Liam åkte upp till Hawkes Bay en helg för att gå på en kompis bröllop. Vi hade jätteroligt och bröllopet var en succé! Det var så välplanerat, maten var gudomlig och musiken var bra. Allt var bara bra! Dagen efter hade brudparet ordnat en BBQ vilkent definivt behövdes efter allt vin som dracks dagen innan.

    En kväll gick vi ut på middag – en sjurätters middag. Det var länge sedan vi gick på dejt (jag och Liam) så det var mysigt.

    No comments on Mars kom och gick
  • 13 dagar in i mars

    13 dagar in i mars

    Vi är nu 13 dagar in i mars och som vanligt – tiden går alldeles för snabbt. Jag har lämnat mitt 17 åriga jag bakom mig och tagit mig an 28. Än så länge ser 28 ganska bra ut. De senaste åren har jag haft så otroligt mycket ångest när det kommit till min födelsedag. Jag har väldigt få människor jag vill spendera min tid med, folk som jag faktiskt skulle vilja att dem fokuserade just den här dagen på mig och 90% av dem människorna bor i Sverige. Så det har känts jobbigt när den 5 mars börjar närma sig. Men inte i år inte! Jag bestämde mig för några månader sedan att jag skulle göra något produktivt på min födelsedag. Så i år packade Liam och jag våra backpacks, tog med vårt tält och gick in i skogen. 

    Målet var att bestiga Mt Matthews. Berget är 940 meter högt och det var ingen lätt “vandring”. Jag kanske inte borde använda ordet vandring för det var det verkligen. Det var en fan-i-mej en non-stopp klättring. Det var så brant att man behövde ta tag i rötter från träd och dra sig uppåt. Helt sjukt. Vi var inte beredda på detta. Vi hade inte tränat tillräckligt för Mt Mattews. Men vi kom upp och tack o lov för det. Utsikten var otrolig. Det var så fint och jag kände mig så stolt. Defintivt den bästa födelsedagen jag någonsin haft. 

    No comments on 13 dagar in i mars

  • Booster shot och andra grejer

    Det är fredag morgon i Wellington, Nya Zeeland och jag har precis kommit hem från apoteket. Vi tog den tredje sprutan mot Covid. Betyder det att man kan börja leva och ha kul igen? Jag ska nog inte säga så mycket – vi har haft det ganska så bra i Nya Zeeland sedan pandemin började. Tyvärr har Omicron tagit sig in i landet oci vi har nu över 27 000 aktiva fall i samhället. “Det är som det är och det blir som det blir”… Och Ryssland attackerade Ukrania häromdagen. Jag vet inte ens vad jag ska säga. Det här suger. Världen behöver inte det här – inte nu, inte sen, inte någonsin.

    Gårdagen spenderades ganska mycket Online, följde nyheterna. Vi fick dock en timmes paus, vi tog Potato till hennes “off lead course”. Hon är döv och är defintivt stjärnan i klassen. Hon “lyssnar”, följer instruktioner och man känner sig väldigt stolt över henne. Så det var något kul med gårdagen, även om det varade endast i en timme..

    Dagen kommer spenderas hemma. Antagligen städa och tvätta lite kläder. Jag kanske klämmer in ett träningspass också. Vi får se hur jag mår under dagen – vettefan hur kroppen kommer reagera efter den tredje sprutan mot Covid. 

    No comments on Booster shot och andra grejer
  • Julfaton nummer 2

    Julfaton nummer 2

    Resan fortsatte norrut. Efter att ha spenderat både julafton och juldagen i Taumaranui var det dags att resa vidare till Kihikihi. Det var planerat att hela Liams familj skulle fira jul tillsammans just där. Liams äldre syster bor där och hon har längtat så att få fira jul hos henne. Vi hade alla bestämt att vi skulle fira jul den tjugosjunde december men på något sätt fick resten av Liams familj för sig att det passade bäst att köra upp från Wellington den tjugosjunde (det är en 7 till 8 timmars bilresa). Typiskt kände jag, lite väl ofta som man känner att man blir “mucked around”. Jaja, detta innebar att Liam och jag fick mer kvalitetstid med Liams syster och syskondöttrar. 

    Jag vet dock inte hur jag ska säga det här utan att låta elak – men jag kunde inte vänta tills det var dags att åka vidare! Jag personligen tycker att det blir för mycket när det är en en större grupp som ska träffas och hänga. Speciellt vid såna tillfällen då det förväntas att man ska träffas och ha det så otroligt kul. Jag känner att jag har blivit för gammal för det, eller..? 

    No comments on Julfaton nummer 2
  • Julafton – Taumaranui

    Julafton – Taumaranui

    Välkommen år 2022! Må detta år bli bättre än 2020 och 2021, men det ser inte så lovande ut än så länge… Vi är 25 dagar in i det nya året och dem senaste dagarna har Nya Zeeland gått in i “panic-mode” då Omicron har tagit sig in i samhället. Vi visste alla att det skulle hända så jag ska vara ärlig – jag förstår inte allas panik. Vi har alla behövt hantera Covid-19 de senaste två åren, på olika sätt, så jag förstår inte varför 2020 sätt att panikköpa grejer är fortfarande en grej?

    I alla fall, jag tänkte ge er en liten uppdatering vad jag höll på med under julledigheten! Jag och Liam tog husbilen norrut och bodde i den i två veckor. Sista dagen på kontoret var den 22 december (onsdag) och tanken var att vi skulle åka norrut på fredagsmorgonen. Så torsdagen skulle spenderas med att packa husbilen och sen ta det lugnt. Så blev det ju inte. 

    Vi hade lämnat in husbilen till en workshop som kunde installera gas i bilen. Det behövdes för vår ugn som vi precis köpt. Dem blev klara med det jobbet på onsdagen den 22a, så vi åkte till workshopen efter jobbet och hämtade husbilen. På torsdagen skulle vi som sagt packa, men husbilen behövde besiktas så Liam behövde åka iväg och fixa det. Men han kunde inte göra det förrän stoppljus, blinkerna etc hade fixats (för dem hade ju såklart slutat fungera…). Det var inte förrän klockan 17 på torsdagen som vi kunde påbörja att packa. Och då upptäckte vi att det saknades “väggdelar” i husbilen. Vi har ju byggt ett bagage utrymme och en hundbur så vi kan ha hundarna säkrade och inte behövde oroa oss att hundarna skulle klämmas ihjäl av väskor osv. Så dem “väggdelarna” saknades. Dem var kvar i workshopen!! Det löste sig dock – på fredagsmorgonen åkte vi till workshopen och hämtade delarna. Liam installerade dem på en gång och vi lämnade Wellington vid 11 tiden. Vi trodde att vi skulle sitta fast i trafiken men det var ingen på vägarna. Skönt! 

    Taumaranui – vi var på väg! 

    Vårt första stopp var Taumaranui. Det tog ungefär 4 timmar att resa dit och den enda andledning till att vi hamnade där var för att dem tog emot hundar. Vi spenderade julafton och juldagen i Taumaranui. Vi gjorde inte mycket. Vi badade (det var 30+ grader!), drack öl, åt mat, satt i campingstolarna, spelade Sudoku osv. En av de bästa julafton jag någonsin firat. Lugnet.

    No comments on Julafton – Taumaranui