Now we’re in the sixth month, and I feel it’s time to get some thoughts down. A lot (and really nothing at all) has happened since last time. I guess that’s pretty normal, isn’t it? You wake up, go to work, come home, maybe work out, and try to squeeze in as much “life admin” as possible on the weekends. It’s getting harder to meet up with friends since they’re just as busy (and not busy) as I am. Even though it’s not as easy to pencil people into the calendar, it’s actually become easier to accept that it’s okay. Just a few years ago, I’d feel mild panic if I had no plans for the weekend or hadn’t been social in a while.

Anyway… back to March! At the start of March, I turned 31. I celebrated it exactly the way I wanted to—dinner and later in the week I went horse riding! It was a three-hour adventure on horseback through New Zealand’s dense forests and beautiful rivers. We were way out in the middle of nowhere with barely any phone signal—what a dream!

Later that month, I went hiking on Kapiti Island. Kapiti Island is just off the coast, and people can take a very small ferry to get there. What’s special about Kapiti is that there are no predators—not even rats or mice! That means the birds living there can thrive in peace. Some species that have gone extinct on the mainland now live and flourish on Kapiti.

I also went to a few parties during the month. One of them was a 30th birthday where they even had a proper DJ booth set up.

A few photos from the month below
/ Nu är vi i den sjätte månaden och jag känner att det är dags att skriva av mig lite. Mycket (och egentligen ingenting) har hänt sedan sist. Det är väl ganska normalt egentligen? Man vaknar på morgonen, går till jobbet, kommer hem från jobbet, går kanske och tränar, och försöker göra så mycket “life admin” som möjligt på helgerna? Allt svårare blir det att träffa vänner då de är lika upptagna (och inte upptagna) som en själv. Även om det inte är ika lätt att boka in folk i kalendern, så har det nästan blivit lättare att acceptera att det är okej ändå. För bara några år sedan kunde jag känna lätt panik över att inte ha några planer en helg eller om jag inte hade varit social på ett tag. 

I alla fall… Tillbaka till mars! I början av mars fyllde jag 31 år. Det firades exakt hur jag ville att det skulle firas – med middag och senare under veckan red jag på en häst! Det var ett tre timmars äventyr på hästryggen genom Nya Zeelands täta skogar och vackra floder. Vi var långt ute mitt i ingenstans med minimalt telefonmottagning – vilken dröm! 

Senare i månaden åkte jag till Kapiti Island för att vandra. Kapiti Island är en ö ganska nära kusten där folk kan ta en väldigt liten färja ut till för att gå på vandring. Vad som är speciellt med Kapiti Island är att det finns inga rovdjur där, inkluderat råttor och möss! Det betyder att fåglarna som bor där kan bo i harmoni. En del fågelarter som har blivit utrotade från fastlandet bor på Kapiti Island och mår bra. 

Några fester gick jag på också under månaden. En av dem var en 30 års fest där de hade till och med skaffat sig ett DJ-bås. 

Lite bilder från månaden här nedan. 🙂