I’ve been sitting here for a while, trying to figure out what to write.
It’s been so long since I last posted here, and so incredibly inconsistent that it’s hard to “get back into it.” Even though I really want to!

2023 was the toughest year I’ve ever been through. My first heartbreak, my first (and hopefully only) experience with separation and lawyers, scraping my way through extremely difficult financial times, and being on my own for the first time. Toward the end of last year and the beginning of this one, I truly believed I was starting to feel good again—that I was myself. And most of all, happy.

Now, sitting here in the sun on a winter’s day at the end of June, I’ve realized that I still had some clouds hanging over me back then. Today, it feels like I’m genuinely happy again. I feel confident in all the decisions I made last year

Svenska:
Jag har suttit här ett tag och försökt komma på vad jag ska skriva. Det har varit så länge sedan jag skrev här, och så otroligt oregelbundet att det är svårt att “komma tillbaka” till det. Trots att jag verkligen vill! 

År 2023 var det tuffaste året jag har gått igenom. Mitt första hjärtekross, min första (och enda förhoppningsvis) upplevelse med seperation och advokater, skrapat mig igenom otorligt svåra finansiella tider och att vara själv för första gången. Jag trodde många gånger under slutet av förra året och i början av det här året att jag började må riktigt bra igen, att jag var mig själv.och framför allt glad. Nu när jag sitter här, i solen, en vinterdag i slutet av juni, så har jag insett att jag då fortfarande hade en del moln hängades över mig. Idag känns det som att jag faktiskt är glad igen. Jag känner att jag står fast bakom alla beslut som jag tog förra året.